A controvérsia em torno da racionalização agrícola e das comunidades rurais na Suécia após a Segunda Guerra Mundial
DOI:
https://doi.org/10.25247/hu.2021.v8n15.p68-84Palavras-chave:
Racionalização agrarian, urbanização, protestos politicos.Resumo
Este artigo explora explicações, interpretações, percepções e avaliações da racionalização agrícola da pós-guerra e os processos ligados de trasformação rural e urbanização em Suècia. Vão ser considerados fatores políticos e económicos. Em concreto, as reformas do governo local de 1950 e 1960 são destacadas por procurar o fim da autonomia das comunidades rurais. Os protestos políticos contra esses desenvolvimentos, conduzidos pelo Partido Camponês/ Centro, são estudadas usando todas as edições da revista política mensal do partido 1960-1980. O artigo termina com uma reflexão sobre a banda rural e agrícola do conflito político-ideológico maior, por vezes aberto, por vezes latente, na Suècia, no século XX, por grande parte do Partido Camponês/Centro e os social-democratas.
Downloads
Referências
Alavi, Hamza & Teodor Shanin, (1988) ‘Introduction’ in Karl Kautsky, The agrarian question 1, London, Swan, xi-xxxix
Anselm, Jonas (2000) Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999, Stockholm: Symposion.
Bjärsdal, Jakob (1992) Bramstorp. Bondeledare – kohandlare – brobyggare, Stockholm: LT,
Björlin, Lars (1974), ’Jordfrågan i Svensk arbetarrörelse 1890-1920’, Arbetarrörelsens årsbok, 55-126.
Bäcklund, Dan (1988), I industrisamhällets utkant: Småbrukets omvandling i lappmarken 1870-1970, Umeå: Umeå Universitet.
Brox, Ottar, (1969) Centralbyråkraterna och glesbygden: En sociologisk intensivstudie, Uppsala: Verdandi.
Carlsson, Sten (1954) Lantmannapolitiken och industrialismen, Stockholm: LT.
Dackling, Martin, (2013), Släktgårdens uppkomst: Jord och marknad i Skaraborg 1845-1945, Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Edling, Nils, 1996, Det fosterländska hemmet: Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900, Stockholm: Carlsson.
Fernández-Prieto, Lourenzo; Pan-Montojo, Juan and Cabo, Miguel, 2014, ‘ Fascism and Modernity in the European Countryside; a Global View’, in Lourenzo Fernández-Prieto, Juan Pan-Montojo and Miguel Cabo (eds), Agriculture in the Age of Fascism: Authoritarian Technocray and Rural Modernization, 1922-1945, Turnhout: Brepols, 19-41.
Flygare, Iréne A., (2008), ‘Parliamentary Discourses: Gender and Agriculture in the Swedish Debate in the 1940s and 1960s’, in Ildikó Asztalos Morell and Bettina Bock (eds), Gender Regimes, Citizen Participation and Rural Restructuring, Amsterdam and Boston: Elsevier, 167-19
Gustafsson, Gunnel (1980) Local Government reform in Sweden, Lund: Liber/Gleerup
Hagård, Birger (196), Nils Wohlin: Konservativ Centerpolitiker, Linköping: AB Sahlströms bokhandel.
Holmberg, Carl (1998) Längtan till landet. Civisationskritik i 1970-talets regionalpolitiska debatt, Göteborg: Historiska institutionen.
Hussain, Athar & Keith Tribe (1983), Marxism and the agrarian question, London: MacMillan.
Hussain, Athar & Keith Tribe (eds.) (1984) Paths of development in capitalist agriculture, London: Macmillan.
Ivarsson, Rune (1977) Jordförvärvslagen, socialdemokratin och bönderna: en studie över jordförvärvslagstiftningen i svensk politik 1945-1965, Lund: Liber/Gleerup.
Jonsson, Britta (1983) Alternativa livsformer i sjuttiotalets Sverige, Uppsala: Uppsala universitet.
Just, Fleming, (2009), ‘The Scandinavian Food System Between Organisation and the State’, in Sven-Olof Olsson (ed.) Managing Crises and De-Globalisation: Nordic Foreign Trade and Exchange, 1919-1939, London and New York: Routledge, 121-136.
Lindström, Ulf (1985) Fascism in Scandinavia 1920-1940, Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Magnusson, Lars (2000a), An Economic History of Sweden, London: Routledge.
Mohlin, Yngve (1989a), Bondepartiet och det moderna samhället 1914-1936. En studie av svensk agrarianism, Umeå.
Mohlin, Yngve (1989b) ’Konflikten land–stad och aktiv rasbiologi: Två faktorer i mellankrigstidens bondeaktivism’, Statsvetenskaplig tidskrift 92, 89-100.
Molinder, Jakob (2017), Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy: Essays on the Swedish Model in the Postwar Period, Uppsala: Uppsala universitet.
Molinder, Jakob et al (2017), ’What can the state do for you? Relocation allowances and regional subsidies in Postwar Sweden’, Scandinavian Journal of History 42 (3), 273-298.
Morell, Mats (1993), ‘Bönderna, marknaden och staten’, in Birgitta Furuhagen & Mona Beckman, (eds.), Äventyret Sverige - En ekonomisk och social historia, Stockholm: Utbildningsradion/Bra Böcker, 1993, 189-21.
Morell, Mats (2001), Jordbruket i industrisamhället 1870-1945, (Det svenska jordbrukets historia bd IV), Stockholm: Natur och kultur/LT.
Morell, Mats, 2009, ‘Trade crisis and regulation of the farm sector: Sweden in the interwar years’, in Sven Olof Olsson (ed.) Managing crises and de-globalisation: Nordic foreign trade and exchange 1919-1939, London and New York: Routledge, 137-157.
Morell, Mats, (2011a), ‘Agriculture in industrial society, 1870-1945’, in Janken Myrdal & Mats Morell (eds) The agrarian history f Sweden. From t 4000 BC to AD 2000, Lund: Nordic Academic Press.
Morell, Mats, (2011b), ‘Farmland: Ownership or leasehold, inheritance or purchase’, in Hans Antonson and Ulf Jansson (eds.), Agriculture and forestry in Sweden since 1900 – Geographical and Historical Studies, Stockholm: The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry, 56-73.
Morell, Mats, Gadd, Carl-Johan & Myrdal, Janken, (2011) ‘Statistical appendix’, in Janken Myrdal & Mats Morell (eds), The Agrarian history of Sweden from 4000 BC to AD 2000, Lund: Nordic Academic Press, 285-301.
Morell, Mats, (2013b), ‘Landet kommer till staden – de allmänna svenska lantbruksmötena 1846-1930’, in Kåhrström, Olof, (ed.), När landet kom till staden. Lantbruksmöten och lantbruksutställningar som arenor för agrara moderniseringssträvanden i Sverige och Finland 1844-1970, Stockholm: Kung. Skogs- och Lantbruksakademien, 2013, 50-119 Prawitz, Gunnar (1951), Jordfrågan - Jord- och fastighetsbildningspolitiken på den svenska landsbygden under förra hälften av 1900-talet, Stockholm: Sveriges lantmätareförening.
Reich, Charles A. (1971) The greening of America, New York.
Roszak, Theodore (1973) The making of a counter culture. Reflections on the technocratic society and its youthful opposition, London: Faber and Faber.
Rothstein, Bo (1992), Den korporativa staten, Stockholm: Norstedts juridik/Allmänna förlaget.
SCB, Historical Statistics of Sweden. 1. Population, 2:d ed. 1720-1967, Stockholm 1969. (www.scb.se).
SCB, Historical Statistics of Sweden. 2. Climate, landsurveying, agriculture, forestry, fishing until 1955. Stockholm 1959).
Schagerholm. Annki (1993) För het att hantera. Kärnkraften i Svensk politik 1945-1980, Göteborg: Historiska institutionen.
Scott, James (1985) Weapons of the Weak, Everyday Forms of Peasant Resistance, New Haven: Yale University Press.
Schön, Lennart (2010), Sweden’s road to Modernity: An Economic History, Stockholm: SNS.
Sörlin, Sverker (1988) Framtidslandet. Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet. Stockholm: Carlssons.
Torstendahl, Rolf (1969), Mellan Nykonservatism och liberalism, Uppsala: Svenska bokförlaget.
Tiderius, Gert 1977, Effekten av den statliga rationaliseringspolitiken: en studie av lantbruksnämndernas medverkan i jordbrukets strukturrationalisering 1950-1975. Lund.
Tingsten, Herbert (1941) Den svenska socialdemokratins idéutveckling I, Stockholm: Tiden.
Thullberg, Per (1977) Bönder går samman. En studie i Riksförbundet Landsbygdens folk under världskrisen 1929-33, Stockholm: LT.
Ullenhag, Jörgen (1971), Den solidariska lönepolitiken i Sverige. Debatt och verklighet, Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Waltersson, Kent (2005), Bildning för livet: framtidsstrategier och bildningssträvanden i Tengner JUF 1930-1960, Linköping: Linköpings universitet.
Wohlin, Nils (1910), Faran af bondeklassens undergräfvande i sammanhang med de gamla arfvejordsåskådningarnas upplösning, emigrationen och bondejordens mobilisering, Stockholm: Nordstedt.
Downloads
Publicado
Edição
Seção
Licença
Concedo a Revista História Unicap o direito de primeira publicação da versão revisada do meu artigo, licenciado sob a Licença Creative Commons Attribution (que permite o compartilhamento do trabalho com reconhecimento da autoria e publicação inicial nesta revista).
Afirmo ainda que meu artigo não está sendo submetido a outra publicação e não foi publicado na íntegra em outro periódico e assumo total responsabilidade por sua originalidade, podendo incidir sobre mim eventuais encargos decorrentes de reivindicação, por parte de terceiros, em relação à autoria do mesmo.
Também aceito submeter o trabalho às normas de publicação da Revista História Unicap acima explicitadas.
A História Unicap está licenciada com uma licença 